Som sjuksköterska tar hjälper man sjuka människor, ofta gör vi mer än vad vi faktiskt behöver. Folk blir faktiskt inte helt förlamade för att de läggs in på sjukhus. Eller ja, vissa blir faktiskt det, de liksom struntar i allting, de vill t.om ha hjälp att vända på kudden mm. fast de egentligen (förmodligen) skulle kunna göra det själva. Men vi bara hjälper till, eller ja, hittills har jag inte varit den som ifrågasatt. Men nu när jag har jobbat några år, känner jag att jag faktiskt kan göra det. Jag vågar uppmana patienterna att försöka själva först innan vi hjälper dem. För många kan faktiskt själva!
Många förväntar sej liksom att det ska vara lite som ett hotell, de får in maten på rummet mm. Medan vi vill att patienterna ska göra så mycket som möjligt, för deras egen skull, för att de nyopererade ska komma upp ur sängarna så snabbt som möjligt. Känner man inte som patient ett ansvar för sin egen hälsa? Att man måste göra saker för sin egen skull & för sitt eget tillfrisknande? Jag har aldrig behövt bli inlagd, men såhär nu innan, känner jag liksom att jag skulle vela försöka göra så mycket som jag bara kan. Jag må vara sjuk, men inte handlingsförlamad..
Kommer man ut i dagrummet i nattskjorta, eller som vissa män, i blodiga/smutsiga kalsonger & patientskjorta & påsar som hänger & slänger? På något sätt så har jag slutat bli förvånad.. Det finns folk till allt & många gånger känner jag att jag får ett leende på mina läppar när de här patienterna kommer ut klädda sådär i dagrummet vid lunch/frukost.
Men vart sätter man gränsen? Ibland är det svårt att faktiskt säga till en patient, att du får faktiskt försöka själv först. Men i vissa situationer är det desto lättare.. Blivit lättare att säga ifrån nu efter några år inom yrket tycker jag nog.
Bara för man hamnar på sjukhus behöver man ju faktiskt inte överlåta allt till personalen, eller hur?
Idag blev det en liten runda på stan på eftermiddagen när jag vaknat till & orkat ta mej ut :) Bokade tid för färgning nästa vecka, så då ska jag allt bli fin i håret minsann! Skönt! Behövs känner jag!
Var även sugen på att hitta något mer höstigt, typ någon fin tröja eller så. Tyvärr blev det inte så :( Men hittade lite annat fint ;) Nämligen ett linne från Gina Tricot, med en döskalle i paljetter (jag bara älskar döskallar ju!) & så ett pälspannband eller vad man nu ska kalla det -hehe- Och så lite nödvändiga saker som sminkborttagningsservetter, små förpackningar duschtvål (så bra att ha med på gymmet) & så ansiktsrengöring. Love Nivea, bra saker!
Lyckad kryssning, mycket trevligt att åka iväg med kollegorna sådär. Men att åka på kryssning är inte riktigt min grej, men jag gav det ett försök iaf ;) Trevligt med buffée på kvällen & sen frukostbuffé på morgonen- mums!
Redan börjat planera nästa grej vi ska hitta på.. diskuterat Sthlm, typ Grönan & utgång sen. Men kryssning inte aktuellt tror jag, då är nog jag tveksam till det hela iaf.. Som sagt, var inget för mej. Flera som kände så ;)
Älskar verkligen min nya klänning, ser fram emot ett tillfälle att använda den :) Och eftersom jag blivit av med min mage lite nu så känns det bra att kunna ha en så snäv klänning igen :)
Har inte sådär jättemycket planer för resten av veckan.. (tror jag) -haha- Men lite har jag ju självklart!
Därefter blev det ett besök på Make Up Store, plocka & färga ögonbrynen. Inhandlade även en ny rouge- en mineralrouge dessutom. Varit lite anti sånt, men den här var himla fin! Ger lyster & ett fint glow :) Färgen jag köpte var "Pharaoh". Lite brun i färgen. Passar fint såhär till hösten. Men det är alltid lite svårt med en ny rouge tycker jag, gäller att inte ta för mycket, men man vill ändå att det ska synas. Lagom är bäst ;) Önskar dock att jag hade lite bättre sminkställe här hemma, saknar min sminkhörna med bord & ordentligt ljus.
