... Då är jag där igen, tankarna snurrar.. vad vill jag specialisera mej inom?
Kirurgi? Som specialistutbildningen inom kirurgi ser ut idag, är den absolut inte av intresse. Jag vill inte läsa något om ortopedi (brutna ben) eller medicin-biten heller. Fy tusan! Jag vill bli expert på mag & tarm! Möjligtvis läsa plastikkirurgi som de gör idag. Det är ju ändå något som förekommer inom den vanliga kirurgin. Bukplastik efter fetmaoperationer. Bröstförminskningar mm.
IVA- så fantastiskt intressant & givande skulle jag tro! Väldigt mycket action & spänning! Men mycket tragiskt, många människor som dör där.. Men det är ju även många som blir friska eller mycket bättre iallafall. De kan verkligen vara skitdåliga, men så vårdas de på intensiven, man har bättre övervakning, mer möjligheter till andra insatser. Samtidigt kommer jag aldrig att kunna få ett "vanligt" måndag-fredag med den här specialistutbildningen, utan skulle gå "tillbaka" till att vara allmänsjuksköterska för att kunna få det. Kanske smärtenheten dock? Det är ju gamla IVA/narkossjuksköterskor som jobbar där..
Barnmorska- är ju ett yrke som jag varit inne på vid något tillfälle. Jag var ju faktiskt nästan påväg att söka den dessutom.. Men jag vet inte, jag blev skrämd när jag såg "En unge i minuten" eller vad det hette för något. Jag blev vettskrämd när barnmorskan såg hjärtljuden sjunka på bebisen & sa till föräldrarna "Nu kommer jag trycka på en knapp här & det kommer massa folk springande." Då blev jag precis livrädd! Fast har pratat mycket om det där faktiskt.. Och ja, det är ju sådana beslut som jag fattar idag i mitt jobb. Även på kirurgen. Men det handlar om ett liv. Om vuxna människor. Det är inte lika skrämmande på något sätt. Men så pratade jag med en kollega som jobbat mycket på förlossningen, neonatalen & BB. Jag blir alldeles salig när jag hör henne berätta om allt som man får vara med om! Som hon sa, det är ju faktiskt väldigt få förlossningar/graviditeter som går dåligt när man tänker på hur många förlossningar de är med om.. Så har faktiskt börjat tänka om lite igen.. Barnmorska lockar allt mer & mer. Alla säger att jag skulle passa så himla bra som det. Vad tror ni? Då kan man ju faktiskt få ett måndag-fredag jobb. Och börja på mottagning också en dag.. Det kan man ju faktiskt vela göra någon dag :)
Valet är svårt. Men jag känner att jag inte har någon brådska faktiskt. Jag trivs med mitt liv som det är just nu. Inte speciellt sugen på att plugga nu, man måste verkligen vara motiverad annars går det inte. Så vill jag inte heller ta studielån, så det gäller att söka sej till gyn, så man kan få utbildningen betald.. Om det blir barnmorska. Skulle gärna faktiskt vela hospitera på IVA också, bara för att känna på lite hur det är.. Är så grymt imponerad av dem. För att inte ens tala om barnmorskorna! Så det blir till att suga lite på karamellen så länge & fundera på vad jag verkligen vill..
Inte lätt att veta vad man ska bli när man blir stor ;) Eller hur?
Kirurgi? Som specialistutbildningen inom kirurgi ser ut idag, är den absolut inte av intresse. Jag vill inte läsa något om ortopedi (brutna ben) eller medicin-biten heller. Fy tusan! Jag vill bli expert på mag & tarm! Möjligtvis läsa plastikkirurgi som de gör idag. Det är ju ändå något som förekommer inom den vanliga kirurgin. Bukplastik efter fetmaoperationer. Bröstförminskningar mm.
IVA- så fantastiskt intressant & givande skulle jag tro! Väldigt mycket action & spänning! Men mycket tragiskt, många människor som dör där.. Men det är ju även många som blir friska eller mycket bättre iallafall. De kan verkligen vara skitdåliga, men så vårdas de på intensiven, man har bättre övervakning, mer möjligheter till andra insatser. Samtidigt kommer jag aldrig att kunna få ett "vanligt" måndag-fredag med den här specialistutbildningen, utan skulle gå "tillbaka" till att vara allmänsjuksköterska för att kunna få det. Kanske smärtenheten dock? Det är ju gamla IVA/narkossjuksköterskor som jobbar där..
Barnmorska- är ju ett yrke som jag varit inne på vid något tillfälle. Jag var ju faktiskt nästan påväg att söka den dessutom.. Men jag vet inte, jag blev skrämd när jag såg "En unge i minuten" eller vad det hette för något. Jag blev vettskrämd när barnmorskan såg hjärtljuden sjunka på bebisen & sa till föräldrarna "Nu kommer jag trycka på en knapp här & det kommer massa folk springande." Då blev jag precis livrädd! Fast har pratat mycket om det där faktiskt.. Och ja, det är ju sådana beslut som jag fattar idag i mitt jobb. Även på kirurgen. Men det handlar om ett liv. Om vuxna människor. Det är inte lika skrämmande på något sätt. Men så pratade jag med en kollega som jobbat mycket på förlossningen, neonatalen & BB. Jag blir alldeles salig när jag hör henne berätta om allt som man får vara med om! Som hon sa, det är ju faktiskt väldigt få förlossningar/graviditeter som går dåligt när man tänker på hur många förlossningar de är med om.. Så har faktiskt börjat tänka om lite igen.. Barnmorska lockar allt mer & mer. Alla säger att jag skulle passa så himla bra som det. Vad tror ni? Då kan man ju faktiskt få ett måndag-fredag jobb. Och börja på mottagning också en dag.. Det kan man ju faktiskt vela göra någon dag :)
Valet är svårt. Men jag känner att jag inte har någon brådska faktiskt. Jag trivs med mitt liv som det är just nu. Inte speciellt sugen på att plugga nu, man måste verkligen vara motiverad annars går det inte. Så vill jag inte heller ta studielån, så det gäller att söka sej till gyn, så man kan få utbildningen betald.. Om det blir barnmorska. Skulle gärna faktiskt vela hospitera på IVA också, bara för att känna på lite hur det är.. Är så grymt imponerad av dem. För att inte ens tala om barnmorskorna! Så det blir till att suga lite på karamellen så länge & fundera på vad jag verkligen vill..
Inte lätt att veta vad man ska bli när man blir stor ;) Eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar